Alfons och Vera föddes i en kull på tio hundar, en dödfödd, hösten 2007. Så nio valpar lämnade uppfödaren. Idag lever tre.

Under veckan har jag haft kontakt med mattar & hussar till de hundar jag visste fortfarande var vid livet. Syster Salli somnade i maj förra året pga kronisk njursvikt & Ästher den vita flingan somnade i september pga Addisons & njursvikt.
Det är så tragiskt, ledsamt och har lämnat många brustna hjärtan kvar. Den första i kullen dog innan sommaren 2008 inte ens ett år gammal, sedan har de lämnat i en strid ström.
Idag lever våra två pluttar plus deras välmående bror Roland som är en fin och glad klimp med lite samma temperament som Alfons.

Med de senaste två bortfallen vill jag ha lite extra koll på mina två så imorgon blir det kissa i burkar som sedan ska skickas för analys på deras njurar. Nu blir det stenkoll på våra trynen!

Vill du läsa mer om bullterrier och deras hälsa, kika in på svenska bullterrierklubbens hemsida: www.svbtk.com

Jag är yr. Svimmade i duschen i måndags och har varit yr innan dess med. Nu är jag kollad på alla håll och kanter. Fina värden & ett piggt hjärta, men yr. Egna teorin är virus på balansen.
Detta har medfört att jag varit hemma och vilat. Med en rastlös man.

Så igår sa han åt mej att klä mej varmt, packa kameran och gå ut och sätta mej i bilen. Då hade han fixat med ved, picknick och hundar. Ut till skogs i en gnistrande vit skog med pudersnö lättare än florsocker och vindstilla tystnad. Igång med en brasa, hundmys och när kolen glödde röd blev det grillad korv, varmt te & en sockerfri chokladkaka på slutet.
Två timmar senare, med Vera som visats sej vara en utmärkt korvtjuv medan Alfons snarkade på filten under en jacka vid brasan, gav vi oss hemåt igen.
Hundarna pustar fortfarande ut från gårdagen. Jag fortfarande yr men med ett lättare sinne!

Att snön har målat hela världen vit igen må så vara. Inne blommar tulpanerna i köket.

Julen är så utkastad den kan bli. Men jag klarar inte av att slänga ut granen i vas. Så den får husera på matsalsbordet lite till. Katten är lycklig, hon provar om hon kan komma åt att bada i vattnet varje kväll. -Hon är för stor!

Poweryoga är jobbigt. Belastande för axlar -ja. Jösses vad stark jag kommer att vara i april, för man kan ju inte ge upp efter en gång! Nej på tisdag är det dags igen.
Kom på den briljanta idén att hålla uppe med socker. Har dragit ner konsumtionen rätt mycket de senaste månaderna och tänkte att nu ska det hållas uppe ordentligt. En vecka utan nu och jösses så sugen jag är på sött. Men det går bättre än när jag försökte förra året. Dealen med mig själv är att jag ska hålla uppe helt i två eller tre veckor, sen får jag äta något sött 1 gång i veckan. Om det är en fika, en påse godis eller ett kalas avgörs vecka för vecka. Jag hoppas verkligen att det ska gå bättre den här gången.
Den som tror att jag gör det för vikten har felfelfelfel. Jag vill må bättre och se om det minskar värken.

Brorsdottern Lovisa har bidragit till reptilklubbens hälsning. Faster är så stolt!

Nästan fyra timmar till skogs. Fikapaus med varm choklad och smörgåsar i en solkysst glänta. Tycker man att hundarna är lite nära och tiggande så slår en hästmule ner i muggen dem ordentligt!
Det var en superpigg häst igår och det är kul för vi är lite av samma skrot och korn: Solsken och lite värme gör oss odrägliga och pigga trots att man ska vara lite rädd om sina krämpor. Ge oss kyla och snålblåst och vi är stela som pinnar och lite ynkliga. -Ett radarpar med andra ord, vi passar perfekt för varandra!
Det är en härlig känsla att hoppa av vid stallet och känna att man har fått energi av rundan istället för att känna sig helt öm och trött.
Bio med Mannen, senaste Hamilton, och sen fika hos ridsällskapet innan vi åkte hem.

Idag har hussen jagat och matten vilat med de fyrbenta innan vi firade svärfar och åt av svärmors goda bakverk. Slut är snart helgen och veckan bjuder på en del nya roliga grejer! (:

Den fina snö som fanns under tisdagen möttes av ösregn och försvann i ett svep!
Onsdagen bjöd på finpizza och biobesök, mysigt. Igår gick hela dagen i viloanda och det verkade inte bli riktigt ljust i ösregn och snålblåst. Idag har solen strålat som bara den kan! Jag har suttit på en helt underbar föreläsning med inspirerande människor. Tror att jag strålar ikapp med solen nu.
Det är så skönt med föreläsningar och möten med människor som ger en riktig energiboost! Det handlade kort och gott om företagande, skapa produkter och paketera dem samt marknadsföring. Roligt roligt roligt! -Ett perfekt avslut på veckan med andra ord.

Imorgon lovas solsken och blå himmel. Då ska termosen fyllas med varm choklad, ostmackor smöras sedan väntar en tur till häst!

Hoppas att ni haft en bra vecka och får en härlig helg!

Till exempel Tintin! -Gör man så här kanske? Lämnar hunden i skogen när det inte passar längre? Usch!

Jag lyfte ner honom. Efter lite lock och tappade falukorvsbitar ökade tilltron och han följde efter oss. Så fort han verkade trygg nog fick han åka i min jacka den frusna stackaren!

Nu får han vila upp i sällskap med den kungliga flickan från Köpenhamn. Hon verkar ha en bra känsla för hundar och har säkert gott i fickorna att bjuda på!

Ibland står han där i snön och ser snygg ut. -Bara för att han kan!

På benen igen. Kan äntligen andas genom näsan, men har en rethosta som tar andan ur mej!
Det hindrade inte mig att jobba idag. Så skönt att få lite gjort! Bland annat har jag knåpat ihop nya visitkort och lite annat tryck och skickat det till Moo. Superfina resultat hos dem, gillar det massor.

Bokade en plats på vårens pass med poweryoga. Tur att det inte börjar förrän nästa vecka så att jag hinner bli helt frisk! Ska bli gött att ha en fast tid att besöka gymmet på. Förhoppningen är att jag ska orka detta, plus ett fritt pass till i veckan. Som grädde på moset ska jag bannemej komma upp på hästryggen en gång i veckan med!
Målet är kort och gott sammanfattat: välmående.
Kvällens pass blir med två hundar och ett täcke. Vilavilavila!

Tack för alla fina kommentarer om nya hemsidan, ni ser att jag svarar på dem alla va? Mitt nyårslöfte till er. Det absolut minsta jag kan göra när ni tar er tid att kommentera!♥

Bilden är tagen igår men statusen är densamma idag. Den här förkylningen tar knäcken på mej, känner mig genomvissen än. Näsdukar, nässpray, bisolvon, alvedon, halstabletter som friskar upp och halstabletter som lenar. Tur att det finns, än bättre hade det varit om jag inte hade behövt dem!

Trötta sovande lugna hundar.
-Visst är Alfons lik katten förresten? För hon är den enda fyrbenta som får ligga i möblerna.

På lingonröda tuvor och på villande mo där furuskogen susar, där kan du se dem en och en och stundom två och två på lingonröda tuvor komma dansande på tå. Går du ut på vägarna, du gångande sven. Ja, går du ut i världen för att söka dig en vän, och frågar du och spörjer, var månn’ i hela världen de bästa flickor bo?
Vänder du dig spörjande att få den gåtan löst, och vänder du dig sörjande mot väster och mot öst, då skall du höra vindens susilull och susilo, dig svara var i världen de bästa flickor bo:
Det är flickorna i Småland, det är flickorna från mon, det är flickorna som vallmoblom och lilja och pion.
Ja, det är flickorna i Småland, susilull och susilo, som går vallande och trallande på villande mo!

Konstaterades det 1912 så månne det väl så vara än idag, eller hur?

Om du letar efter din hund Tintin, så väntar han på dej vid en M-skylt.
M som i Milou.
Träffar vi Lassie nästa gång tro?

Strålande solsken. Inte ett moln på himlen och -2 grader. Perfekt promenadväder!

Hussen hade lämnat huset tidigt på morgonen för jakt. Matten vaknar allt annat än pigg. Förkylningen har mig i ett skruvstäd. Naivt nog efter några timmars suckande och peppande så tänker hon:
Om jag bara går riktigt sakta och lugnt klarar även jag en liten promenad i solen -och det är ju inte frisk luft som gör en sjuk!
Sagt och gjort. Sen att hundarna var så pigga att de höll på att vända sig ut och in, det var inte inräknat i mattens stillsamma finpromenad.
Matten stapplade och hundarna suckade. I ett svagt ögonblick när matten tror sig höra en fyrhjuling närma sig så kopplar hon hundar och lyssnar igen. Mitt i denna scen blir Vera illglad och tar sig ett spontant snabbt fnatt. Runt benen på matten. Matten faller som en fura. Rakt ner i isen. Kameran likaså, ner i isen och in i mattens revben. Kras!
Kom det någon fyrhjuling förresten? Nej.

Hur kommer det sig att man trillar och slår sig när man har precis lika långt hem oavsett om man vänder eller fortstätter? Så den rundan som normalt tar 1h tog idag två.
Men vi hade ju iallafall tur med vädret och jag uppskattar soffhänget igen.

Tre veckor innan min födelsedag:

-Titta här Emil, en bullterrierlampa!
-Mutter.. Du HAR en bullterrierlampa?
-Men TITTA dåååå. *Pekar på datorskärmen.

Han tar notis om den, högst ofrivilligt, och sen pratar vi inte mer om den.

Kl 00.00 den 30:e december och jag tar bort pappret från paketet efter att jag skakat på det och sagt: -Det är en bullterrierlampa, för det är det enda jag nämnt till dig! (Emil fnyser och går upp på övervåningen).
Så onödig pryl, men så passande. Dessutom har jag redan en annan bullterrierlampa. Men den bor ju på kontoret nu. Nya lampan bor i vardagsrummets bokhylla!
-Ja. -Ja! Man trampar på den orangea bajskorven så släcker/tänder man. Helt onödig men så kul!

Fick en fantastiskt fin skrivare av familjen, läsvärda böcker, underbara inneskor, peng, filmsamlingar och söta blommor också.

Nya lampan köptes på bluebox. Men den verkar inte finnas kvar i sortimentet.

Julen 2011 firades på samma vis som året tidigare: hemma hos oss! Det är fantastiskt roligt att samla familjerna under samma tak. Krama syskonbarn och äta av all den goda maten. Vi körde samma lösning som förra året med matlista. Alla som ska vara med på julen skriver ner ALLT de önskar ha med på julbordet, inte utsluta något -för då kommer det inte med. Sedan skickar de listan till mej som sedan sammanställer allas listor till en. Denna delas upp så alla får göra mat efter sin förmåga och på en höft uppdelat till samma peng. Detta ger ett julbord som alla gillar och jösses vilket julbord vi fick ihop i år, helt fantastiskt! Tomten hälsade på och de stora barnen (vuxna kallas vi visst) spelade julklappsspel.

Farmor har firats på sin 75-års dag. Jag har firats om än lite motvilligt på min födelsedag jag med. -Vilka fina presenter jag fick!

Nyår spenderades först med en ridtur och sedan gott käk, badtunnebad och häng. All tid fram till hemfärd på söndagseftermiddagen spenderades i pjyamas, med undantag för rid- och badkläder. Underbart avslappnat och bara jättebra!

Börjar ni hitta in hit på den nya bloggen? Jag såg att min länklista inte hade följt med från den gamla,  men nu ligger den här till höger med mycket gott och blandat i!

Fixar så att ni även i fortsättningen kan följa oss på bloglovin!

Följ min blogg med Bloglovin

Jag lovade er som följer oss på facebook att jag skulle blogga en resumé över 2011 och en liten återblick över julen. Men med feber, förkylning och inte få behålla det jag lyckas pilla i mig så får det vänta lite.

Berätta gärna vad ni tycker om vårt nya hem så länge. Hoppas ni mår bättre än mig!

Varmt välkomna till vårt nya hem och häng! Hit har nu sigridkarlsson.se flyttat. Som ni ser är det mesta sig likt!
Med god hjälp och många timmar så ligger allt material på plats, från första inlägget för 3,5 år sedan till idag.

Nytt namn och ny banner, vad tycker ni?

Att det skulle bli småländsk var inte svårt när jag väl kommit dit, sen kan jag ju säga att vi har många roliga ord i vår dialekt. Men hialös är ett av mina favoriter. Beroende på betoning och mening så kan man vara allt från orädd, rastlös och till och med från vettet. -Jag väljer att gå på de två förstnämnda snarare än det sista! (;

Inte bara hemmet är nytt, vi har en ny facebooksida att hänga på också: www.facebook.se/hialosasigrid

Det kommer bli mer ordning och reda på layout och annat framöver. Nu när flyttkartongerna är på plats ska vi äntligen krypa till sängs här, på sista dagen av jullovet!

Hoppas ni gillar vårt nya hem, vi kommer inte att flytta mer. -Någonsin!

PS. Glöm inte att uppdatera era gamla länkar så att ni hamnar rätt i fortsättningen. sigridkarlsson.se kommer att länka hit en tid innan det domänet går i graven!

Att Vera är den som är mest lyhörd råder det ingen som helst tvekan om i vårt hem. Snabbast kommer hon nu om man med bebisspråk och i falsett gastar “hiiiit“. Detta har förstås medfört att husse inte längre får den respons han vill när han ropar efter henne. -Jag då? Önskar visst bara de snabba inkallningarna när jag är mitt i skogen och hoppas att ingen annan än hundarna hör mej!

Vi ramlar igenom mellandagarna med kalas, träning och mycket vila på schemat. Det nya året kommer att firas in med vänner och fyrbenta på bästa vis!

Mattes mumintroll med sin skrynkliga haka och husses Vera som bara har ögon för honom.

Man blir så lycklig av fria glada bullar som sprallar i skogen.

Långsampromenad med energiska kullerbytta-hundar. Legobygge med arbetsledare bestående av syskonbarnen som tittade på film över axeln på arbetaren. Det blåser nåt galet, men säkert värre på annat håll, ikväll. Vi sofflslappar och fyrbenta myser. Juldagen!

Vera hackar tänder så det skramlar i hela huvudet på henne.
Alfons huttrar så pälsen står rakt ut vilket gör honom ganska skär eftersom skinnet syns.
Att skogen är underbart vacker i snö struntar de blankt i. Kopplar jag inte dem och tar med mig dem tillräckligt långt bort från huset så slutar det upp så här. Två surpuppor på trappan som vill in NU. Söta surpuppor!

Vi vill så här dan före dan före dan före dopparedan passa på att önska våra bloggläsare en riktigt God Jul! ♥

Krambollar och snöänglar/ Sigrid, Alfons, Vera & Kitty

Varför ska man låta sej styras av vad som står i möbelkatalogen? Sigurd blev ett utmärkt soffbord! Vårt gamla fick flytta hem till vänner där det kommer leva lyckligt i alla sina dagar.

-Avskyr att snön uteblir. 7 plusgrader och piskande regn. Idag fick jag nog!
In med granen och pynta den. Kommer väl få vattna tre gånger om dagen för att det ska vara något kvar av den till nästa lördag. Men nu är det lite mer julkänsla, inomhus iallafall.

För att öka på julkänslan ytterligare kommer vi gå på julbord i helgen. Det blir på Asa Herrgård -Namnam!
Längtar mest efter dessertrummet, godisgris som man är! Då lämnar jag löften om minskat socker och annat hemma.