Hundarna busade i ett sandtag i söndags, behöver jag säga vem som hade roligast?

Jag vet att ni undrar var vi har tagit vägen. Om det hänt något. Ja det har det. Redan innan de sista inläggen hände det något. Jag och E har separerat, skilt oss och flyttat från varandra. Vi är inte ovänner, kan se varandra i ögonen och har inget behov av att förklara det här djupare för fler än våra närmast anhöriga. Det är inget impulsivt beslut. Ingen har gjort något dumt mot den andra. Det har gjorts med största respekt.
Jag är evigt tacksam till er som sett det här med ett öppet sinne, för vad det är och hjälpt mej att lyfta blicken för att bibehålla en bra självkänsla genom det här. Jag hoppas kunna återgälda det.

Hundarna lever med mig. Katten Kitty är nu enväldig härskare över E i huset som en gång var vårt hemman. Vi flyttade till närmsta by, till en mysig liten lägenhet med nära till jobbet. Ovant men vi vänjer oss sakta men säkert när vi nu börjar bo in oss.

Jag har under den senaste tiden funderat på bloggens existens och kommit fram till att den får leva kvar, precis som den är och har varit. Det här, det är jag utan krusiduller.

Jag kommer att börja blogga så smått igen. Det har förstås hänt andra saker under den här tiden. Vera har varit sjuk och jag vet fortfarande inte vad som felar henne, hon är testad på alla håll och kanter och inget fel hittas. Just nu är hon piggare och det ser hoppfullt ut!

Tills vidare så ska jag ta mej en lång tyst promenad med hundarna till skogs och sedan åka och köpa mej en ny skohylla.

Tävlingen är avslutad och vinnaren meddelad. Vi hoppas förstås på att få se en fyrbent i ett halsband som sytts upp av vinstpengen!

Här bjuder naturen på snö och bittra grader igen, och nej. Det är inget aprilskämt!
Veckan har varit fylld av mycket skoj, bland annat en sväng till Göteborg i fredags, i ett jobbärende. Nog för att Göteborg är en favoritpärla bland städer, men jag älskar landet, tystnaden och tempot som jag själv sätter.

Bilden är från förra helgen då vi hade en värmebölja på 21 grader och strålande sol. 500 meter hem tyckte Alfons att det, efter 3 timmars fnatt till skogs, räckte och la sig helt sonika ner. Han är lite för tung att bära i famnen så det blev ett par väldigt stillsamma sista meter hem med ytterligare en paus mitt på vägen 25 meter hem. Väl hemma somnade han på trädäcket i solen tillsammans med sin syster, och matten med.

I helgen har det laddats upp genom att sträckläsa två böcker, under filt och under täckte. Ständigt med en eller två bullar i famnen. Vi får hoppas att busvädret är över innan påskharen kommer!

-Så därför lottar vi ut ett presentkort! Det är inte bara Alfons och Vera som kan vara vårfina.

Gilla Hialösa Sigrid på Facebook och följ instruktionerna som finns till bilden ovan så är du med och tävlar i utlottningen av ett presentkort från minxdesign.se för 250 kr.
-För det kan du beställa hem ett egendesignat halsband inkl. frakt!
Har du ingen egen hund att ge ett fint halsband? Fixa hem det och ge bort det till en hundkompis!

Utlottningen sker den 31 mars.

Utlottningen är avslutad och vinnaren meddelad! Tack till er som deltog och som nu hänger med Hialösa Sigrid på Facebook också (:

Skruva upp ljudet på datorn och se filmen. Skulle det inte kunna vara den här mannens hund?

Hundarna får halsband. Matten blus och scarf.

Köpt var? Klicka här så vet du.

Hundarna har fått nya halsband. Den här gången blev det vårblommor för hela slanten och Alfons klär så fint i det rosa!

Bilden blir inte bättre med en tax i samma hand som jag håller kameran och i andra handen håller jag en frolic.

Klara och Johnny från Falkos kennel var på besök på förmiddagen idag. Jag är jätteförtjust i Klaras pappa och Klara föll jag pladask för, 11 månader gammal och precis så som man ska vara i den åldern som bullterrier!

När Alfons väl gör fynd i skogen. Då gör han ett FYND. I hans ögon iallafall.
Dagens promenad resulterade i fyndet av fynd. Ett kranium från något större djur. Så till den milda grad äckligt att jag knappt kan följa hans jubelskutt när han kastar kraniet och knaprar på det. Äckelpotta.
När jag till slut tröttnar på att han går 50 meter bakom och jublar med kraniet så tar suramattejakten fart. Alfons rusar -och jublar ännu mer, jag tjurar efter och drar några besvärjelser och till slut stannar han bara och släpper taget om det. Tack och lov.
För jag hade inte bänt loss det ur hans mun. Hundägandet är ljuvligt, verkligen ljuvligt. Speciellt när man står och ulkar i skogen över sånt här. Men Alfons var så lycklig!
-Kul för honom.

Järpar på älgfärs, klyftpotatis, melonsallad med fetaost och honung, bearnaisesås. Efterätt: gräddglass med färska jordgubbar. Hemgjort flädersaft att dricka!
Allt intaget i uterummet bland nysydda kuddar och prima sällskap. Vi har haft 15 grader, vindstilla och solsken hela dagen. -Lyxmåndag!

*Igår åt vi stuvade makaroner. Med bacon och ketchup. Drack vatten. För vi orkade inte åka och handla.

Var hos frisören i torsdags och Caroline på Carpe Diem räddade dagen och hittade mej där någonstans under utväxt och supertrist hår. Det var hög tid, man kan inte gå med mössa mycket längre till, våren är på väg! Har inte haft någon vettig frisyr sedan jag började spara ut håret inför bröllopet för mer än ett år sedan. Pust så skönt!

Vi har besök av taxen Mynta. Hon ska gästa oss i 2 veckor medan hennes husse och matte är på semester.

Idag har grannen kennelträff/träningsläger så den vanliga skogsrundan kryllade av flatcoated retrievers.
Vi vände näsa och nosar åt nya trakter, slängde på gps:en och lullade runt. Först in på en gammal skogsmaskinsväg. När den tog slut lullade vi vidare över stock och sten. Sablar vad sten det är i Småland.
När jag tar upp telefonen för att jag kände mej lite vilse och skulle kika på gps:en var telefonen död. Tvärdöd. -Och ja, jag kände mej lite vilse. Uppför berget visste jag att det fanns en väg, och jag var säker på att vi inte korsat den. Men uppför är inte alltid uppför när det går både upp och nerför på alla håll och kanter -tack vare den där mängden sten.
Samlade mej snabbt och rekade vart solen stod och visste precis vart jag behövde ha den för att gå rätt. Efter mycket klättrande och en blöt sko senare nådde vi toppen och likaså den bekanta vägen. -Bara 40 minuter hem, så mycket visste jag.
Väl hemma har vi sovit en stund i solen på södersidan i lä. Hundarna är utslagna och jag är inte långt efter! En timmes tilltänkt tur blev ett litet 3-timmars äventyr.

Notice to myself: Ladda telefonen eller ta med papperskartan nästa gång.

En eftermiddag på stan, mer eller mindre frivilligt där. Så står han där, Anders Flanderz med sin ensamsorkester och bara förgyller dagen för oss som passerar förbi, tack!

Skrev en artikel till bröllopsmagazinet för jobbet och nu har den kommit ut!
Bilderna är fotade av fantastiska Lisa och från Herrgårdens egna bildarkiv.

Japp, jag skjuter jantelagen åt sidan och känner mig lite stolt. Mer jobb som innebär artikelskrivning tack, kul kul kul!

-Och jag älskar Alfons genomskinliga grisöron.

Eftermiddagsdejt med border collie- jaktlabbeblandningen Freja får Alfons och Vera att framstå som sengångare även i sina bullefnatt. -Vilket tempo hon höll i allt hon gjorde! Alfons och Vera har inte lämnat sina sängar på hela kvällen. De var verkligen ansikten för vårfnatt alla tre idag!

Städade kontoret för några dagar sedan. Jag har en stor låda innehållandes väldigt smått och gott med konstnärsmaterial och annat. Oljekritorna och linjalen är från min skoltid. Den finska ritkolen och pennskrinet är från mammas skoltid. En återanvänd chokladask. Jag tycker om sånt här. Det är inte bara roligt att använda, även fint att titta på.

Bilden visar kanske vinterns sista riktiga solnedgång över den istäckta sjön från förra veckan. Egentligen borde det vara en bild som visar klarblå himmel, grönt gräs, porlande vatten i dammen bakom huset och en hissad flagga för Sveriges nya prinsessa. För just så har dagen varit, förutom att jag inte alls hunnit ta några bilder på härligheten -eller för den delen hunnit hissa flaggan.
Möten har avlöst varandra, trevliga möten som siar om härlig framtid och kul samvaro. Den korta tid mellan dem har gått åt till att sno ihop två dussin hembakta semlor som nu är slukade och slut!
Jag hoppas på lika härligt väder imorgon för då är jag ledig och skulle vilja hinna med många roliga saker. Bokrean, solskenspromenad med fnattande hundar, smita förbi jobbet med lite vårlökar till entrén, stadsbesök, finfika, pappahäng, pyssla på hemmafront. -Kanske får dela upp det på mer än en dag? I helgen måste jag bara ut och upp på hästryggen, stor saknad!

Vad ska du hitta på?

Lördag och årets första regn har strilat ner hela dagen och det rinner än. Skulle gått på 30-års kalas men får hålla mig hemma för kroppen slår bakut och säger nej. Vera har hållt mej sällskap i vilan till radiopratandet som kommit ur transistorradion inne i vardagsrummet. Testa gränser när matten än trött är poppis också: -man får inte sitta i fåtöljerna när man är hund. Kunde inte låta bli att ta några bilder på den skyldiga sötnöten medan hon ändå satt där och tjurade.

Lever kvar i bubblan efter de bra beskeden som vi fick i måndags. Vi vet att ni är flera med oss som hållt andan och tummar. Vi är glada och tacksamma för det pepp och stöd vi fått oavsett hur utgången hade blivit! Tack ♥

Säg hej till nya jobbarkollegan! Krutov är en 9 veckor gammal lakritsbit av rasen Grand Danois. Vilket lynne och så trevlig valp, man blir alldeles varm i hjärtat efter några timmars mys och bus med honom. Fantastiskt omöligt att ta en skarp bild på honom i vintermörkret inne. Fotografen var inte rustad för att ligga i snön ute!

Blir lika lycklig av en glad hundrumpa i full fart mot hussen som det stora leendet som kommer springande tillbaka sen!

För att förkorta lidandet så drar jag inte ut på det:
Alfons njurar fungerar normalt och Vera har en normalt fungerande och en som bär mer vätska (urin) än normalt med tunna, men hela väggar. -Att ha koll på, men vi ska leva livet som vi gjort innan. Hundmat och snålt med godsaker utöver. De ska urintestas 1 ggr i halvåret för att upptäcka förändringar i deras värden i tid med tanke på kullens historik.
Veterinären hade svårt att tro att vi ska mista Alfons pga njurarna och är optimistisk för Vera med då de klarar sig utmärkt med 1/4 njurfunktion.

Vi njöt av de goda nyheterna med massor av spring och skutt på sjön under eftermiddagen!

Stressen inför imorgon går att ta på. Det går inte att förneka att jag är livrädd för vad resultatet ska vara. Har försökt att hålla mig pepp, neutral och objektiv. Jag kommer vara ett asplöv hos veterinären imorgon så är det bara.
Satte mej ner för att kladda lite och hålla händerna sysselsatta igår kväll. Skulle måla abstrakt och planlöst. Det gick inte helt lysande. Det blev en Alfons på rygg att bo i vardagsrummet. Verklighetens mumintroll ligger på rygg och snarkar innerst i soffan med mej nu och så kommer söndagen att fortgå. Vera vaktar brasan i kaminen så att den inte slocknar.

När jag släppte ut dem på isen i eftermiddags var det bara fullt ös hela promenaden. Matten log och många pussar hamnade på hundhuvuden.

Ni minns kanske att jag berättade att två hundar till gått bort i Alfons och Veras kull?
Jag fick svar från den kvarvarande brodern Rolands husse när jag berättat om bortfallen. Då har Roland precis diagnostiserats med malignt lymfom. Han kommer att få somna in.
Jag lämnade in urinprover på mina tu och fick svar i torsdags. Kreatinkvoten, som talar om njurarnas hälsa, var urusel på båda. Detta medfor till många fula ord och gråt men just nu gör vi allt för att inte måla fan på väggen förrän de har varit inne på ultraljud och ytterligare provtagning nästa måndag. Men det är svårt att inte känna en stor portion hopplöshet med tanke på övriga syskons öde.

Har väntat in IKEAs släpp av billy i gult. Väl värt väntan och nu står det i hallen uppe och lyser som en sol! Gillar att det är knopplöst och stramt. Det gör sig alldeles utmärkt hemma hos oss. Är förtjust i den gröna varianten med men det finns ingen given plats för den här hemma. Nästa köp på det stora varuhuset blir en eller två av de här rockande härligheterna att ha ute i sommar, de är ljuvliga!

Alfons står för snyggaste sovstilen ikväll. Sova som en stock, en stock med öppen mun, på mattes arm!

Igår blev det lätt. Om huvudet! Yrseln släppte sent på kvällen. Hurra för det! Lite grogg och lite trött än men helikopteryrseln är borta.

Söndagsnöjet har varit att fota Alfons med fasttorkade läppar. Ni som kan era tecknade filmer vet var repliken kommer ifrån. Har även vunnit i fia med knuff över mannen och syskonbarnen. -Om man kan skryta med att vinna över femåringen som gav upp sin ledning och gick och bajsade och hans snart 7 år gamla storasyster. Hon tog en hedervärd andraplats när hon snubblade på målsnöret och faster knallade om henne.
Ikväll blir det häng med svägerskan på besök!